Nordens största och mest tätbefolkade storstadsregion

Jag är inte medlem i Rotary, men igår kväll hade jag förmånen att få vara gäst i Bjärred-Lommas klubb. Ämnet var Öresundsregionen och kvällens talare var Mikael Stamming, direktör för sekretariatet i Öresundskomiteen (ja, det stavas så, det är något så unikt som en svensk-dansk blandstavning).

Jag känner Mikael sedan tidigare, han har bland annat arbetat med infrastrukturfrågor i Helsingborg (exempelvis höghastighetstågsprojektet Europakorridoren). Innan han började sin nuvarande tjänst var han informationschef i Malmö stad under några år. Mikael är en inspirerande talare som belyser öresundsfrågorna på ett tankeväckande sätt.

Öresundskomiteen är ett politiskt samarbetsorgan mellan skånska och själländska medlemsorganisationer. Ordförandeskapet växlar mellan Sverige och Danmark. Öresundskomiteens uppgifter är bland annat att främja integrationen över sundet, arbeta för att få bort gränshinder på arbetsmarknaden, samt att verka för infrastruktursatsningar i regionen.

Att öka medvetenheten om Öresundsregionens styrka och potential är alldeles nödvändigt. Alltför många har ett snävt nationellt synsätt. Det betyder till exempel att man i Sverige talar om tre storstadsregioner; Mälardalen, Göteborg och Skåne. I en sådan jämförelse är Stockholm alltid störst och Skåne bara trea.

Men om man tänker bort nationsgränsen i sundet och betraktar Öresundsregionen som en samlad region så blir perspektiven annorlunda - då är Öresundsregionen nämligen Nordens största och mest tätbefolkade storstadsregion, med 3,6 miljoner invånare. Regionen svarar för mer än en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Hälften av alla som arbetar med läkemedelsindustrin och medicinteknik i de båda länderna finns här. Här finns 12 universitet med 150 000 studenter.

Kunskapen om ovannämnda fakta saknas hos många. Där har Mikael Stamming, Öresundskomiteen, och alla vi andra som brinner för dessa frågor en fantastiskt viktig uppgift.

Inspirerande Hökmark på Pålsjö krog

Ikväll var jag på Pålsjö krog, på en aktivitet arrangerad av Moderaterna i Helsingborg. Det var talarkväll med Europatema, och kvällens talare var ingen mindre än Gunnar Hökmark, toppnamn på Moderaternas valsedel i EU-valet 7 juni.

Gunnar inledde sitt inspirerande anförande med att blicka ut mot Danmark och tala om gränser, gamla gränser som inte har så stor betydelse länge och riskerna med de nya gränser som lätt kan skapas när världen i tider av oro tenderar att bli mer protektionistisk. Gunnar påminde också om att Europa idag är något helt annat än vad det var för bara 10, 15 eller 20 år sedan, och att de viktiga politiska förändringar som skett inte skett av sig själva, utan tack vare hård politisk kamp. Det fina i kråksången, enligt Gunnar, är att kampen sker med fredliga medel; med argument, debatt och förhandlingar, i stället för med vapen i hand. Demokrati, helt enkelt.

Jag hade förmånen att sitta bredvid Gunnar under måltiden före anförandet, vilket gav möjlighet att prata om stort och smått. Till exempel det faktum att det inte är så många år sedan vi hade en mycket påtaglig gräns rakt genom Skåne - den gamla länsgränsen - som försvårade vardagen för vanligt folk. Gränsen skapades en gång för att splittra skåningarna, men nu är den för alltid borta. Tur är väl det.

Vissa gör vad som helst för att provocera

Hur tänker de egentligen på Konstfack? Tycker de verkligen att de är okej att en elev i sitt examensarbete klottrar och slår sönder ett fönster i en tunnelbanevagn? Det var inte så länge sedan en annan elev i sitt examensarbete lät lägga in sig på sjukhus utan att vara sjuk. Är det en slump att det blir så här, eller är det något allvarligt galet med hur Konstfack fungerar?

Konst och kultur har ofta till uppgift att väcka tankar, vända på perspektiv och ibland att provocera. En tydlig gräns bör dock dras där man skadar andra människor eller deras egendom. Vad blir annars nästa steg? Ett examensarbete där man använder våld mot människor, i kulturens namn?

Allt rött är inte av ondo

Jag köpte ytterligare en synth i förra veckan. Den här gången blev det inte ytterligare en gammal analog best, utan en relativt ny Nord Lead 3 från svenska Clavia. Det är en så kallad virtuell analog synth, vilket betyder att det är en helt digital synth som är designad för att fungera som och låta som en gammal analogsynth. Fantastiskt rolig burk, med ett mycket användarvänligt gränssnitt.

Eftersom den är illröd är det lätt att tro att den ska vara en elak jävel. Det kan den i och för sig vara, men den kan låta ganska varmt och mysigt också.

Clavia var tidigt ute - faktiskt bland de första världen - med konceptet "virtuell analog synth" när den första Nord Lead-synthen lanserades 1995. Innan dess hade man gjort digitala trummor under varumärket ddrum. Idag är Clavias olika röda instrument välkända, erkända och använda av musiker över hela världen.

Bästa distriktet i Sveriges viktigaste ungdomsförbund

Igår besökte jag MUF Skånes distriktsstämma. I år avhölls den i Ängelholm, eller kanske snarare en bit utanför, på hotell Erikslund. Till min glädje kan jag konstatera att engagemanget i distriktet verkar vara fortsatt stort. De skånska föreningarnas hundra ombud plus distriktsstyrelsen var på plats för att diskutera politik, lyssna på intressanta stämmoanföranden (bland annat av Gunnar Hökmark) och välja ny distriktsstyrelse.

Stämmolokalen var väl inte den bästa. Trångt, varmt och inga mikrofoner. Men ombuden lät sig inte hindras av det, tack och lov.

Tiden går, det är nu åtta år sedan jag själv avgick som distriktsordförande efter två år på den posten. Mycket är sig fortfarande likt, debattlustan är stor och flera av ämnena känns igen. På den tiden var vi i Skåne det största distriktet i landet, men Stockholm har gått om och är större sedan några år tillbaka. Hög tid att återställa den gamla ordningen, tycker jag. :-)

Till ny distriktsordförande valdes Gustav Schyllert (bilden ovan kommer från Sydsvenskan) från Vellinge. Trots sin unga ålder (21 år) är han djupt engagerad i kommunpolitiken och sitter både i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen i sin hemkommun. Gustav är en duktig ledare och jag är övertygad om att han kommer att leda distriktet med framgång.

Gräsrötter och ledning i otakt

Den energiöverenskommelse mellan allianspartierna som presenterades häromdagen kan redan konstateras vara en succé. Enligt en undersökning publicerad igår tycker hela 70 procent av svenska folket att det är en bra överenskommelse. Bara 12 procent anser att den är dålig eller mycket dålig. Bland industriarbetare är lättnaden stor, förutsättningarna att behålla jobben i Sverige blir bättre när energiförsörjningsfrågorna klarnar.

Mona Sahlin var snabbt ute och kritiserade att alliansen öppnat dörren för nyinvesteringar i kärnkraft. Ännu ett exempel på att de socialdemokratiska partitopparna hamnat rätt långt från den vardag där partiets gräsrötter befinner sig.

På tal om gräsrötter: det är väldigt tyst från LO. Det är väl det man brukar kalla för "en talande tystnad"...