Idag och imorgon är det 93 år sedan Slaget vid Jylland ägde rum nära den danska kusten. Det var den enda stora drabbningen mellan den brittiska och den tyska flottan under Första världskriget och anses ofta vara det största enskilda sjöslaget i historien. Det beror dock lite på vad som avses - det går att mäta lite av varje; antalet medverkande fartyg, antal sjömän, tonnage, antal sänkta fartyg, antal omkomna, och så vidare.Ett stort slag var det i alla fall; omkring 250 fartyg deltog, 8500 man omkom och 175 000 ton sänktes. Resultatet betraktas ofta som oavgjort. Britterna förlorade fler fartyg (14, tyskarna förlorade 11) och avsevärt fler män (6000 jämfört med 2500 tyskar). Resultatet av slaget blev dock samtidigt att den tyska flottan återvände till sina hamnar och aldrig återvände ut och på så sätt var slaget en framgång för britterna som därmed kunde behålla herraväldet över haven.
Kanonerna hördes så långt bort som i Norge, och i Ringköbing på Jylland skallrade fönsterrutorna av eldgivningen. Inte heller i Sverige gick slaget obemärkt förbi, efter några dagar började nämligen lik flyta i land på den svenska västkusten.
Idag skänker jag en tanke åt Henry Allingham, som är den enda fortfarande levande människa som upplevde slaget. På lördag fyller Allingham 113 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar